Ni vet att det inte går att skriva mobileN i bestämd form om man har t9 (snabbskriv) på sin mobil? Alla stör oerhört på det. Visste ni där till att man kan skriva dubbelfitta utan problem?
Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.Dubbelfitta.
Vem fan la in det ordet? Jag har aldrig (vulgära vänner till trots) hört NÅGON yttra det ordet.
Och alla kan skriva det.
Det finns ett ord till. Men det kan vara upprörande för folk som är politiskt korrekta och av lite mer seriös natur än mig. Så jag skriver det inte. jag kan ge er en ledtråd:
Det börjar på N... och slutar på ...egerhora.
Det är helt ärligt ett ord jag inte skulle skriva ens på skämt i min mobil, och ingen jag känner skulle göra det heller. Men det finns där lik förbannat. Helt absurt. Det måste ju vara inställt från början eller?
Någon (Eller några men det är ju mer kul om en ensam person skapat hela t9-lexikonet med det där befängda ordförrådet) måste ju beslutat vilka ord som var relevanta när hela t9 skapades, vilka ord som skulle med och inte. HUR kunde dubbelfitta och det andra ordet anses mer logiskt i svenska språket än "mobilen" i bestämd form?
Jag kan till exempel inte skriva slaskmutta, hästkuk eller socialfall. Inte fläskpannkaka heller.
Motherfuck....
En annan bra nymodighet är ju nya msn. Man loggar in som "visa som offline" för att kolla om det är någon man vill prata med inne. Är det inte det behöver man inte svara "hej1" till andra idioter som skriver innan man hinner logga ut. Som om inte det var nog kan man kommunicera med en noga utvald klick TROTS att man har "visa som offline" som status. DET kunde man inte förut!
Ha en bra dag dudes and dolls!
Friday, August 24, 2007
Kaffe,bullar,cigg och skitsnack blir...
...Kafferep!
Jag hade det ikväll. Med "syrran from hell"... (where we all belong)...Vitina!
Eftersom hon och jag bor sååå nära så blir det ett par miljoner kafferep i veckan. Jag vet inte vad som är värst, vårt högintensiva intag av nikotin, eller vårt hysteriska hinkande av kaffe med hälften mjölk.
Idag hade hursomhelst Vitina lyckats få med bulle (även kallat kaffebröd, i vissa fall fikabröd, och andra fall "gott till kaffet" men så vuxna ska vi inte vara). Det var ruskigt gott. Jag snodde nåra sega popcorn som låg i en skål från typ 2004 också. Dom var goda.
Vart vill jag komma? Ingenstanns, jag har vänt mitt dygn, allt på tv suger och jag kan inte sova förrän om två timmar. Och dom två timmarna jag har kvar tänker jag inte lägga på att hitta något samhällsproblem att skriva om, eller något relevant öht, för jag lever bara det här dygnet en gång.
OM jag inte somnar och drömmer om det igen i detalj i realtid. Det är ju sjukt. Om man skulle göra det, skulle man ju behöva sova ett helt dygn till. Och missa ett helt dygn som inte var dröm. Men det skulle vara som en tidsresa. Fast man skulle inte bli yngre.
Jag hoppas innerligt att jag inte hamnar i den situationen idag, för jag har inte gjort mycket vettigt idag. Och jag hade ont i huvudet i två timmar. Fast middagen var god.
Svammel svammel sov gott sweethearts!
Jag hade det ikväll. Med "syrran from hell"... (where we all belong)...Vitina!
Eftersom hon och jag bor sååå nära så blir det ett par miljoner kafferep i veckan. Jag vet inte vad som är värst, vårt högintensiva intag av nikotin, eller vårt hysteriska hinkande av kaffe med hälften mjölk.
Idag hade hursomhelst Vitina lyckats få med bulle (även kallat kaffebröd, i vissa fall fikabröd, och andra fall "gott till kaffet" men så vuxna ska vi inte vara). Det var ruskigt gott. Jag snodde nåra sega popcorn som låg i en skål från typ 2004 också. Dom var goda.
Vart vill jag komma? Ingenstanns, jag har vänt mitt dygn, allt på tv suger och jag kan inte sova förrän om två timmar. Och dom två timmarna jag har kvar tänker jag inte lägga på att hitta något samhällsproblem att skriva om, eller något relevant öht, för jag lever bara det här dygnet en gång.
OM jag inte somnar och drömmer om det igen i detalj i realtid. Det är ju sjukt. Om man skulle göra det, skulle man ju behöva sova ett helt dygn till. Och missa ett helt dygn som inte var dröm. Men det skulle vara som en tidsresa. Fast man skulle inte bli yngre.
Jag hoppas innerligt att jag inte hamnar i den situationen idag, för jag har inte gjort mycket vettigt idag. Och jag hade ont i huvudet i två timmar. Fast middagen var god.
Svammel svammel sov gott sweethearts!
Thursday, August 23, 2007
White trash VS Jet set
Alltså de senaste dagarna, har jag kommit så nära Victoria Beckhams och Paris Hiltons liv som möjligt.
Möjligt om man tänker realistiskt på vad mitt liv ska innehålla (förutom att jag kommer bli toppdesigner, snuskigt rik och flytta min främst uppskattade vänkrets med barn och allt vad det innebär till en egen lyxvillage vid en lång strand i Los Angeles).
Igår var jag på fotbehandling, så jävla nice.
Jag har helt ärligt Europas fulaste fötter. Jag skulle utan tvekan få rollen som statist i typ CSI. Då skulle jag spela ett lik på bårhuset där bara fötterna sticker fram. Alla skulle tro att de lagt ett äkta lik där när de såg mina fötter med en såndär liklapp runt. Skulle vara coolt att se sina egna fötter vara lik och bli mordutredda. Ska fan maila dom.
Fick veta att mina fötter är lite missbildade och att jag kommer få ont när jag blir gammal om jag inte köper rätt inläggs-sulor och rätt skor GENAU, men det skiter jag i.
Fotvårdaren förstod det när jag förklarat min passion för höga klackar och att jag hade hittat ett par skitsnygga höststövlar med minst tio centimeter klack som jag tänker ha även om det är snö och is och 20 minusgrader.
Sedan gjorde jag en AHA-maskbehandling också. För er som är mindre fast i vår utseendefixerade värld kan jag berätta att AHAsyror slipar bort översta hudlagret i ansiktet, och gör porerna JÄTTESMÅ (så SMÅ att jag måste skriva det med stora bokstäver). Jag blev fin och jag tror att jag kände mig såhär senast när jag var bebis. I hyn alltså. Men det sved nog inte när jag var bebis.
Well, ska man vara fin får man... dricka vin. (Antagligen var levern också bättre när man var bebis)
Sedan ska jag till frissan också. Och känslan av att vara en desperat hemmafru sprider sig som glitter i hela kroppen. Jag kompenserar det med tio stora stark på fredag. Och att jag säsongskort på Stadion. Haha
Möjligt om man tänker realistiskt på vad mitt liv ska innehålla (förutom att jag kommer bli toppdesigner, snuskigt rik och flytta min främst uppskattade vänkrets med barn och allt vad det innebär till en egen lyxvillage vid en lång strand i Los Angeles).
Igår var jag på fotbehandling, så jävla nice.
Jag har helt ärligt Europas fulaste fötter. Jag skulle utan tvekan få rollen som statist i typ CSI. Då skulle jag spela ett lik på bårhuset där bara fötterna sticker fram. Alla skulle tro att de lagt ett äkta lik där när de såg mina fötter med en såndär liklapp runt. Skulle vara coolt att se sina egna fötter vara lik och bli mordutredda. Ska fan maila dom.
Fick veta att mina fötter är lite missbildade och att jag kommer få ont när jag blir gammal om jag inte köper rätt inläggs-sulor och rätt skor GENAU, men det skiter jag i.
Fotvårdaren förstod det när jag förklarat min passion för höga klackar och att jag hade hittat ett par skitsnygga höststövlar med minst tio centimeter klack som jag tänker ha även om det är snö och is och 20 minusgrader.
Sedan gjorde jag en AHA-maskbehandling också. För er som är mindre fast i vår utseendefixerade värld kan jag berätta att AHAsyror slipar bort översta hudlagret i ansiktet, och gör porerna JÄTTESMÅ (så SMÅ att jag måste skriva det med stora bokstäver). Jag blev fin och jag tror att jag kände mig såhär senast när jag var bebis. I hyn alltså. Men det sved nog inte när jag var bebis.
Well, ska man vara fin får man... dricka vin. (Antagligen var levern också bättre när man var bebis)
Sedan ska jag till frissan också. Och känslan av att vara en desperat hemmafru sprider sig som glitter i hela kroppen. Jag kompenserar det med tio stora stark på fredag. Och att jag säsongskort på Stadion. Haha
Monday, August 20, 2007
Aktualisierung, leute!
De som känner mig vet att jag älskar att pyssla och designa om saker. Framförallt om processen innehåller tyg och symaskin i någon form.
Jag har kommit till en ny insikt idag.
Jag läste en designtidning, som tipsade om ett smart sätt att designa om en klassisk fällbar solstol på. GENAST och jag menar verkligen GENAST började jag drömma om att spraylacka (ja glansigt ska det vara) hela själva stolen cericerosa, för att sedan sy fast fluffigt leopardtyg som "sitt-tyg". Fluffigt. Päls. Ludd. Tussar. White trash heaven.
Den insiken jag fick, var helt enkelt att jag vill bo i en lägenhet som liknar en semibordell i Nevada. Är det mitt kall?
Åh fy fan, är de första tre sofistikerade orden som färdas genom min skalle. Åh fy fan.
På tal om saker som färdas genom skallen så hade jag svårt att sova häromnatten. Kan bero på att jag dricker tio koppar kaffe om dagen, sitter framför en datorskärm i 14 timmar om dagen och bara MÅSTE se dåliga amerikanska deckarserier med keffa gitarr-riff i bakgrunden till två på nätterna.
Jag vaknar hur som helst efter att ha drömt något halvtrist (alltså var det inte en katastrof) för att ta en nattcigg och äta något onyttigt som förstör hela principen med tandborstning.
Efter min nattreid slår jag på min TV, för att trilla in på en dokumentär om hur man behandlat och "botat" mentalpatienter genom tiderna. Nu finns det helt ärligt väldigt få saker som intresserar mig MINDRE än mentalt miserabla människor, så jag spärrade upp ögonen och tänkte att "nu somnar jag på tre röda". Men icke.
Dokumentären var framme vid 1950-talet, ett par decennier efter en tysk dåre kommit på att man kunde borra arga människor i skallen och avlägsna främre hjärnhalvan för att göra dom glada (läs: känslokalla).
Självklart, när någon bastard (läs: person som inte har rötter i USA i detta fall tysken) kommit på något sjukt, så kommer en ikon (läs: en person med rötter i USA) och kommer på något som är sjukare, snabbare, bättre och effektivare.
Jag har noterat att amerikaner har en alldeles speciell, landstäckande egenskap som går ut på att allt som görs och upptäcks, kan de göra om till något som kan massproduceras, masskonsumeras och ofta massmissbrukas.
Amerikanen hade kommit på att man behövde ju faktiskt inte hålla på och borra och ha sig i alla arga dårar, man kunde helt enkelt lösa det hela MYCKET effektivare. Han kläckte den briljanta idén att man kan hacka bort den arga hjärnbiten med hammare och spik, via ögat. (Lobotomi, mina vänner)
Ni som läser undrar antagligen vart jag vill komma med det här svamlet, och helt ärligt så är det här bara prologen till MITT problem med det här.
SJÄLVKLART så bestämmer sig den som gjort dokumentären
(kan vara flera också men det är mer kul om det sitter en våldskåt lobotomi-lover och gör den hemma själv när personens respektive snusar gott i dubbelsängen på övervåningen)
för att visa ett riktigt ingrepp som filmats! En stackars arg (hon såg rätt chilled down ut men det kan varit för att tio personer höll fast henne) gumma låg, livs levande och fick en megaspik inhackad i ögat av denna amerikanska hjälte (ok, nu ska jag släppa att han var amerikan, det var mer för att ni ska fatta att det faktiskt var den tvättäkta begåvade hjärnan bakom det hela som hackade i någon annans mindre begåvade hjärna).
OH LORD! Det var hemskt. På allvar. Han vred och tryckte med den där jädra maffiga spiken, hackade lite till så hela skallen på tanten skakade. Tror ni jag sov? _Usch_
Jag har glömt poängen med hela texten jag skrivit så jag lämnar er i frustration och ovisshet nu.
Puss och kram amalgam.
Jag har kommit till en ny insikt idag.
Jag läste en designtidning, som tipsade om ett smart sätt att designa om en klassisk fällbar solstol på. GENAST och jag menar verkligen GENAST började jag drömma om att spraylacka (ja glansigt ska det vara) hela själva stolen cericerosa, för att sedan sy fast fluffigt leopardtyg som "sitt-tyg". Fluffigt. Päls. Ludd. Tussar. White trash heaven.
Den insiken jag fick, var helt enkelt att jag vill bo i en lägenhet som liknar en semibordell i Nevada. Är det mitt kall?
Åh fy fan, är de första tre sofistikerade orden som färdas genom min skalle. Åh fy fan.
På tal om saker som färdas genom skallen så hade jag svårt att sova häromnatten. Kan bero på att jag dricker tio koppar kaffe om dagen, sitter framför en datorskärm i 14 timmar om dagen och bara MÅSTE se dåliga amerikanska deckarserier med keffa gitarr-riff i bakgrunden till två på nätterna.
Jag vaknar hur som helst efter att ha drömt något halvtrist (alltså var det inte en katastrof) för att ta en nattcigg och äta något onyttigt som förstör hela principen med tandborstning.
Efter min nattreid slår jag på min TV, för att trilla in på en dokumentär om hur man behandlat och "botat" mentalpatienter genom tiderna. Nu finns det helt ärligt väldigt få saker som intresserar mig MINDRE än mentalt miserabla människor, så jag spärrade upp ögonen och tänkte att "nu somnar jag på tre röda". Men icke.
Dokumentären var framme vid 1950-talet, ett par decennier efter en tysk dåre kommit på att man kunde borra arga människor i skallen och avlägsna främre hjärnhalvan för att göra dom glada (läs: känslokalla).
Självklart, när någon bastard (läs: person som inte har rötter i USA i detta fall tysken) kommit på något sjukt, så kommer en ikon (läs: en person med rötter i USA) och kommer på något som är sjukare, snabbare, bättre och effektivare.
Jag har noterat att amerikaner har en alldeles speciell, landstäckande egenskap som går ut på att allt som görs och upptäcks, kan de göra om till något som kan massproduceras, masskonsumeras och ofta massmissbrukas.
Amerikanen hade kommit på att man behövde ju faktiskt inte hålla på och borra och ha sig i alla arga dårar, man kunde helt enkelt lösa det hela MYCKET effektivare. Han kläckte den briljanta idén att man kan hacka bort den arga hjärnbiten med hammare och spik, via ögat. (Lobotomi, mina vänner)
Ni som läser undrar antagligen vart jag vill komma med det här svamlet, och helt ärligt så är det här bara prologen till MITT problem med det här.
SJÄLVKLART så bestämmer sig den som gjort dokumentären
(kan vara flera också men det är mer kul om det sitter en våldskåt lobotomi-lover och gör den hemma själv när personens respektive snusar gott i dubbelsängen på övervåningen)
för att visa ett riktigt ingrepp som filmats! En stackars arg (hon såg rätt chilled down ut men det kan varit för att tio personer höll fast henne) gumma låg, livs levande och fick en megaspik inhackad i ögat av denna amerikanska hjälte (ok, nu ska jag släppa att han var amerikan, det var mer för att ni ska fatta att det faktiskt var den tvättäkta begåvade hjärnan bakom det hela som hackade i någon annans mindre begåvade hjärna).
OH LORD! Det var hemskt. På allvar. Han vred och tryckte med den där jädra maffiga spiken, hackade lite till så hela skallen på tanten skakade. Tror ni jag sov? _Usch_
Jag har glömt poängen med hela texten jag skrivit så jag lämnar er i frustration och ovisshet nu.
Puss och kram amalgam.
Subscribe to:
Posts (Atom)