Misslyckade manipulatörer. Och annat pack.

Det pinsammaste som finns är människor som man märker inte säger vad de verkligen vill få sagt. Inte folk med kommunikationsproblem alltså, utan folk med egna små dolda agendor. Som syns. Folk som tror att de med små "oskyldiga" kommentarer kan få ut någon personlig vinst av att försöka tvista runt saker. Kanske får de det också, men bara i sin lilla egna värld.

Misslyckade manipulatörer är som telefonföräljare som inte kan svara på de frågor man ställer om operatören de påstår att de ringer från trots att alla vet att de sitter i en beigegult kontorslandskap. Eller som en magiker som förklarar hemligheten bakom sitt trick i medans han/hon utför det.

Det är lustigt till exempel att det i princip bara är tjocka människor som säger att de inte tycker att smala människor är snygga (inte). Avundsjuka bittra sunkiga fanskap.

Eller att folk har ett jättebehov att påpeka hur "svårt och lågoddsat-nästan-omöjligt" det man vill göra är. Trots att de själva inte har ambitioner att ge sig in i leken. Kanske just därför. Avundsjuka osjälvsäkra fanskap.

Ännu värre är det med folk som tror att de är ensamma om något de inte ens var en bidragande faktor till uppkomsten utav. Och sedan tror att andra apar efter dom. För att de är tragiska livsstilister som läst sig till sin stil på internet och sedan ordbajsar och bara lägger sin energi på att vara mest "det" eller mest "så" som en annan jävla trettonåring. Skaffa en egen identitett istället för att försöka påstå att du uppfunnit en hel jävla genre...



Men värst är dom som tror att man inte ser igenom vad de håller på med. Skrattretande men samtidigt så jävla förbannat provocerande.